Jag är less på dig

2009-12-07 @ 19:17:06
Du får mig att må dåligt. Fattar du inte? Dina ord sårar mer än vad du tror för du är en del av mitt liv. Det är klart jag bryr mig. Du skiter i vad du säger till mig, du kan säga precis vad som helst. Du bryr dig inte. Men du fattar inte hur dåligt jag mår när jag får höra hur mycket bättre din, eller vår, familj skulle varit om inte jag förstörde allt hela tiden. Att jag förstör familjen. Att alla i familjen hatar mig. Att jag är äcklig, hora och att du helt ärligt skäms över mig. Skulle inte ta åt mig ett dugg om någon utomstående säger så till mig för dom vet ingenting. Men du. Du som jag lever med varje dag. Du för jag vet att du menar det. Jag är trött på dig. Jag skiter i vad du är för mig. För du beter dig inte som du borde mot mig. Jag vet att jag gör fel ganska ofta och gör bort mig. Men jag försöker hela tiden att bettra mig. Men du gör allt så svårt för mig. Du gör mig så jävla ledsen med dina jävla ord. Hållkäften för en gångs skull och tänk på vad du säger. Du säger varje dag hur dålig jag är, du kanske inte tror det men det är Du som gör mig ledsen. Ingen annan. Jag är rädd för dig. Du kan bli så arg och sur så du kan tappa förståndet helt. Jag är en liten tjej och du har ingen som helst respekt för det. Jag säger inte sånna hemska saker du säger till mig. För jag vet hur dåligt jag mår av det och skulle inte vilja någon annan det. Speciellt ingen inom familjen. Så tänker inte ta ditt jävla skit längre. Jag gör som jag vill. Du ska inte bry dig, för du säger ju att du ändå inte bryr dig om mig. Så sluta bryr dig då? Jag är med vem jag vill. Jag är med dom som får mig att må bra. Det är det ända rätta. Jag må göra fel ofta men du är fan inte så jävla mycket bättre din jävla idiot. Kan du inte bara försöka förstå något i din idiotiska hjärna som bara tar in det som du tycker låter rätt. Låt mig vara för annars lovar jag dig att du kommer få mig att dra. Och det skulle varit ditt fel. Vill du ha det på ditt samvete? Vem fan ere som förstör familjen då? Idiot.

Låt mig leva!

2009-11-10 @ 21:34:07
Herregud vad allt är krångligt. Just nu är jag både glad men samtidigt, vet ej hur jag ska beskriva det men, typ, sur/besviken. Jag kan inte göra något. Jag bestämmer inte över vad folk gör. Jag har ett eget liv istället för att bara ta hand om massa andra. Att folk ställer så jävla höga krav. Kan inte ens fatta att man kan be någon om det. Efter allt, vad fan tror du att de blev såhär för? Och kan heller inte fatta att vissa verkligen har svårt att gå vidare. Lev ditt liv utan mig, för jag gör det fullt ut. Jag tänker inte ens på dig längre, för din och min skull låt mig vara. Kanske är det du behöver höra för att fatta att det är över, kutt, borta. Jag har ett eget liv nu, utan allt dedär. Så bort med egot som tror att jag ska kunna vara tsm med någon för deras skull och att jag ska ta hand om honom. Jag är 14, ingen fucking mamma. jag bryr mig inte förstör era liv, gör vafan ni vill. Jag vill och kan ändå inte göra något åt det, så låt mig vara. Förstör inte för mig bara för ditt liv är fucktup!

Jag äter när jag vill!

2009-10-04 @ 01:48:19
Jag är hungrig. Jag har sakt till mig själv i många dagar nu att jag måste börja äta. Men det blir aldrig av. Jag orkar inte fixa iordning något och om det redan finns något som mamma eller pappa lagat på kvällen så duger det inte. Det är inte bara att de måste vara gott. Man måste vara sugen på just det. vilket jag aldrig är. Det känns aldrig rätt för mig. Jag har inte ätit en riktig portion mat på jag vet inte hur länge. Men istället så dricker jag massor. cola, vatten ja typ. Det klarar man ju sig på igentligen. Men min mage börjar säga ifrån nu. den kurrar nonstop och jag har skit ont. Måste värkligen börja äta ordentligt, minst ett riktigt mål om dagen. Annars kommer jag ju försvinna. och jag kan ju äta bara jag vill. är ju inte så att jag har anorexia eller nått. Bara att jag inte orkar äta typ. t.ex. om man är ute med vänner eller liknande och har massa fun, sen så måste man gå hem mitt i allt och äta? Man orkar inte så då hoppar man över det. och tänker jag tar nått när jag kommer hem istället. Sen när man väl kommer hem så är man för trött för att orka fixa och dona massa med mat- Sen sover man och på morgonen så kan man ju inte äta iallafall. iaf inte jag. är aldrig hungrig och ja får inte ner nån mat på morgonen. Lunch finns inte ens i mina ögon. Har inte ätit en lunch på riktigt länge. Bara frukostar och middagar. de viktigaste? Jag känner iallafall att jag börjar bli jätte trött hela tiden och typ hängig. Pappa säger att de kan vara för att jag aldrig äter. Märkt att det är många som har påpekat mina ätvanor. Men nu ska jag berätta för er vad jag ska göra nu!. Jo jag ska gå och ta något att äta för annars kommer min mage aldrig låta mig sova! :) Nya tider. dags att börja äta hanna. Låter ju som värsta anorexia barnet. Hehe. Men jag är heldre ganska smal än knubbig o fet som vissa andra tycker är fint. HAHA..... :)

yes baby!

2009-09-14 @ 23:16:26

Pappa säger ofta till mig "hanna du bara blundar och kör så går det som det går!". i do. Jag är inte rädd. inte för något, förutom kineser dårå. vad finns det att vara rädd över. att man ramlar och gör illa sig? att man blir sårad? att man mister något? att man dör? Det kallas livet. Och jag tänker inte sitta och vara rädd för livet. Det är till för att levas och det tänker jag göra tills mitt sista andetag. Jag vill dö lycklig. Men jag vill inte dö om jag inte fått leva. Att sitta inne och vara rädd för att något ska hända, att slösa bort sitt liv på att vara rädd. det lovar jag er att det är något jag inte kommer att göra. För man vet aldrig, en dag kan livet ta slut på några få sekunder. och det sista man vill tänka på innan man dör är att man ångrar att man inte levt livet fullt ut. för det kommer att ta slut. Vi kommer att dö. Jag är inte redo än. Jag är mitt uppe i mitt liv som jag lever. skiter i alla andra och gör det på mitt sätt. Och god damn vad jag njuter!


..

2009-09-10 @ 02:44:42

Är ni vakna? Jag är. Jag är oftast det faktiskt. har inte kunnat sova på jag vet inte hur länge. Mina nätter har bestått av att lyssna på musik. tänka. gråta. skratta. Och göra ingeting. Hur mycket jag är vill sova så kan jag inte. Jag är för stressad och orolig över olika saker. vet inte själv igentligen.. Ursäkta mig för att jag inte skrivit här. Har ingen ursäkt för jag har varit hemma från skolan hela veckan så har kunnat skriva hur mycket som helst. Men nej. Har inte haft någon lust. Måste ta tag i mig själv nu. Skolan allt. Jag har gått ca 4 dagar i skolan sen den började. Har varit sjuk. utan att ljuga så har jag varit sjuk hela Jävla tiden. Skit jobbigt för om man är sjuk då orkar man inte göra något ju. Har nästan glömt bort hur det är att ha kul värkligen och bara leva.. Känns som man inte orkar nånting. Fast man vill orka allt. Jag måste bli frisk. Helt frisk denna gång och inte halvt denna gång då jag Hela tiden bara blivit sjuk igen efter ca 2 dagar som "frisk". om jag inte är helt bra i min hals imorgon så ska jag träffa en specialist som får bestämma vad man ska göra med mig. Läkaren sa att detta inte var normalt. Jag är inte normal. Tänka sig, trodde jag aldrig. skämt osido. Jag glömmer hur det är att vara frisk. Och tänk bara på alla som lider av canser, och massa andra värre saker. Mammas kompis har canser. jag vet inte vart bara att hon har det. Det är som alla andra runt omkring henne hela tiden försöker att dölja det. Hon kanske aldrig blir frisk. eller så blir hon det. Man vet aldrig vad som kan hända. det finns många som kanske aldrig blir friska. som aldrig varit friska. Som aldrig kunnat njuta av livet. Även fast man tycker synd om sig själv så har man det ganska bra. Iallafall i vissa sitvationer. Jag kommer iallafall bli frisk nån gång. bara att det tar lång tid. bitterfitta